Teknikdelegationen

Vill du också vara med och rädda världen?

Delar av det moderna samhälle vi lever i och har skapat för vår bekvämlighets skull innebär samtidigt ett hot mot hela mänskligheten. Visst kan man å ena sidan beskylla tekniker och naturvetare för att ha stått bakom mycket av det som nu hotar att förgöra oss, men det är å andra sidan också just tekniker och naturvetare som i stor utsträckning kan bidra till att rädda oss.

För att bidra till att rädda världen och skapa ett hållbart samhälle behövs både spetskompetens och större allmänförståelse för teknik och naturvetenskap. Så vad gör vi åt det faktum att svenska studenter som vill rädda världen idag hellre väljer en samhällsvetenskaplig än en naturvetenskaplig eller teknisk utbildning? En viktig faktor för att nå ett ökat intresse för gymnasie- och högskoleutbildning och arbete inom området kan vara bättre samverkan mellan arbetslivet och skolan.

När man frågar många av de studenter som valt det samhällsvetenskapliga programmet framför det naturvetenskapliga svarar många att de gjort det för att de ville arbeta med människor - något som en naturvetare eller tekniker inte gör. En vanlig fördom bland dagens unga. En fördom eftersom många av oss som läst en teknisk eller naturvetenskaplig utbildning på högskolenivå, i hög grad kommer att behöva arbeta både med och för människor. Att det i valet till europaparlamentet visade sig att intresset för miljöfrågor är mycket stort i åldrarna 18-30 år, och att vi lever i ett högteknologiskt samhälle där de unga i många fall ligger långt före sina föräldrar i tekniskt kunnande, är ytterligare några exempel på vad som mycket väl skulle kunna vara bra argument för att välja att läsa natur eller teknik. Det är med stor sorg jag konstaterar att ungdomar i Sverige inte ser kopplingen mellan dessa utbildningar och sitt eget liv eller de frågor de tycker är relevanta. Och att det är förmågan att synliggöra den, för oss redan övertygade, tydliga kopplingen som är en av nycklarna till att vända trenden.

För det räcker inte att tala om hur bra och viktig teknik och naturvetenskap är för att väcka och upprätthålla barns och ungdomars intresse - de måste själva få se, förstå och uppleva på egen hand genom egna erfarenheter. Många yrken med en mer samhällsvetenskaplig anknytning har barn och ungdomar en bra uppfattning om vad de innebär. Men hur många är det som kan tala om vad en tekniker, matematiker, naturvetare eller ingenjör egentligen gör? Troligen ett fåtal. För att ändra på det måste representanter från arbetsliv, högskola och intresseorganisationer ta ett gemensamt ansvar för att visa förebilder och sprida en rättvisande bild av dessa yrkesroller.

Verklighetsanknytningen till skolämnena måste också bli tydligare, vilket kräver en närmare koppling mellan skola och arbetsliv som i sin tur är beroende av god samverkan mellan dessa. En självklar grund för samverkan vore att låta företrädare för arbetslivet vara mer delaktiga i grund- och gymnasieskolan. Men då krävs både att arbetslivet tar sitt ansvar och göra det möjligt att samverka med skolan, genom att lägga ner tid och resurser, samt att skolan ges möjlighet att släppa in dem. Genom att samverka kan vi finna nya kanaler föra att nå ut.

Det är ju dock inte bara genom skolan vi påverkar och når barn och ungdomar. Många av de fördomar vi ser kring exempelvis ingenjörsyrket, är direkt överförda från föräldrar, lärare och andra vuxna. Därför måste vi också lyckas skapa en ökad allmänförståelse för teknik och naturvetenskap hos föräldrar, lärare och förebilder. Det är till stor del något som är en uppgift för oss som idag är verksamma inom ämnena. För vems fel är det egentligen att bilden av ingenjören för många är tråkig och väljs bort för att hellre ”arbeta med människor”, samtidigt som ingenjörerna själva tycker de har världens roligaste jobb? Genom att skapa tydliga exempel på vad en naturvetare eller tekniker gör i verkligheten och hur dagens ungdomar kan uppfylla sina mål i livet genom att satsa på just teknik och naturvetenskap, kan vi förhoppningsvis skapa den allmänförståelse och det intresse som behövs för att säkra vårt framtida behov av kompetens inom ämnena.

Jag hoppas, bland annat genom mitt engagemang i Teknikdelegationen, kunna göra just det. För jag är stolt över att utbilda mig till civilingenjör och genom det få vara med och skapa en hållbar framtid. Att rädda världen.
Och som vi säger på Chalmers. Avancez.

Teknikdelegationens slutseminarium

Leif Johansson överlämnade delegationens betänkande till högskole- och forskningsministern den 29/4 - se hela seminariet i efterhand.

Krönikor

Här kan du läsa tidigare publicerade krönikor.

  • Krönika

    En kraftsamling är n...

    2010-05-01

    Månadens krönikör:
    Leif Johansson, ordförande Teknikdelegationen

    Läs krönikan
  • Krönika

    Tekniken är vårt nu ...

    2010-04-01

    Månadens krönikör:
    Christer Fuglesang

    Läs krönikan
  • Krönika

    Miljö – naturvetensk...

    2010-03-01

    Månadens krönikör:
    Peter Larsson

    Läs krönikan
  • Krönika

    Lyssna på ungdomarna...

    2010-02-01

    Månadens krönikör:
    Camilla Modéer

    Läs krönikan

Den breda linjen

Teknikdelegationens kampanj "Den breda linjen" syftade till att intressera 15-åringar för NV-programmet på gymnasiet - den bredaste gymnasieutbildningen med störst valfrihet för att gå vidare mot högre studier.

Statens Offentliga Utredningar