Höj teknikämnets status och öka internationaliseringen

Peter Gudmundson
2009-09-30

Allt tyder på att Sverige kommer att ha ett växande behov av ingenjörer i framtiden. För att möta det behovet måste intresset för tekniska utbildningar öka bland svenska ungdomar. Och mest troligt räcker inte det – vi kommer också vara beroende av att rekrytera utanför Sverige. Jag vill här peka på två viktiga pusselbitar i sammanhanget: Teknikämnets status i grundskolan samt en ökad internationalisering av den svenska högskoleutbildningen.

För drygt hundra år sedan fick KTH rättigheten att examinera tekniska doktorer. Beslutet föregicks av stora protester från de då etablerade universiteten som menade att teknik inte var vetenskap och att kvaliteten var för låg. Idag är bilden en annan: teknikvetenskap är väl etablerat och accepterat som ett eget vetenskapsområde. Flera universitet i Sverige har tekniska fakulteter. Civilingenjörsutbildningen har ett gott renommé i den svenska industrin, och bland forskningsfinansiärer är teknikvetenskapen sedan många år ett av de viktigaste insatsområdena. Därför är det märkligt att synen på teknik som ett eget vetenskapsområde ännu inte har påverkat ämnets status i svensk grundskola och gymnasium.

I våras genomförde Teknikdelegationen en enkät bland niondeklassare där bland annat inställningen till teknik undersöktes. Det var uppenbart att teknik inte betraktades som ett akademiskt ämne och inte kunde sägas vara en naturlig ingång till teknisk högskoleutbildning. Teknikämnet förknippades i stället med praktiska frågeställningar som mer syftade mot hantverksyrken än universitetsutbildningar. Statusen för ämnet var helt enkelt låg.

Skillnaden mellan hur teknik behandlas i läroplaner och styrdokument för grundskola och gymnasium jämfört med motsvarande för naturvetenskap, matematik och samhällsvetenskap är enorm. För de senare ämnena finns det tydliga anvisningar om hur en progression i kunskaperna ska åstadkommas. Teknikämnet har inte alls samma roll - här är det mer upp till ivarje enskild skola att ta egna initiativ. Inom forskning och universitetsutbildning har teknikvetenskapen sedan länge samma status som naturvetenskap och samhällsvetenskap. Det är nu hög tid att ämnets status höjs också på lägre nivåer i utbildningssystemet. Att så sker kommer att göra stor skilllnad för  ungdomars uppfattning om teknikämnet, och i förlängningen för intresset av att söka sig till ingenjörsutbildningar på universitetsnivå.

Jag skulle vilja se att antalet sökande till civilingenjörsutbildningarna flerdubblades. Men för att få ett ordentligt tryck på civilingenjörsutbildningarna krävs stora förändringar. Det räcker inte med drygt en sökande per plats för att vi ska vara konkurrenskraftiga - vi behöver en mycket större konkurrens om platserna för att utbildningarna ska locka de mest begåvande ungdomarna. Det finns en stor potential i att öka antalet kvinnliga sökande, som idag är underrepresenterade. Strukturella förändringar av exempelvis teknikämnets roll i grundskolan och utbildningens upplägg på universiteten kan tillsammans med  informationsinsatsersäkert bidra till att öka intresset. Frågan är dock om detta kommer att räcka. Jag tror inte det.

Ett alternativ är att i tillägg lita till immigration av kvalificerade ingenjörer i större utsträckning. Detta är dock en vansklig väg att gå. Konkurrensen om färdigutbildade talanger i världen kommer bara att öka. En bättre strategi är att istället i högre grad locka internationella studenter till våra utbildningar. De internationella studenter som idag söker sig till Sverige för mastersutbildningar inom teknikvetenskapliga områden utgör en outnyttjad resurs. Flera av dessa studenter har en grundutbildning som gör att de efter smärre kompletteringar skulle kunna examineras som civilingenjörer efter mastersutbildning i Sverige, på samma sätt som de tekniska högskolorna sedan många år har gjort med intag till högre årskurser för högskoleingenjörer. På detta sätt kan examinationen av civilingenjörer öka utan att intaget av studenter till de tre första årens utbildning behöver byggas ut. För att ytterligare skärpa konkurrensen kan engelskspråkiga program på grundnivå byggas upp.

Potentialen att öka antalet europeiska studenter på våra utbildningsprogram är stor. Införandet av avgifter för icke-europeiska studenter kommer däremot åtminstone initialt att innebära ett minskat intresse från dem. Därför måste stipendieprogram som gör det attraktivt för studenter att söka sig till Sverige byggas upp. Här finns stora möjligheter för svenskt näringsliv och andra arbetsgivare att engagera sig i olika former av stipendieprogram. Goda exempel finns från andra länder där stipendieprogram fungerar som ett effektivt verktyg för att rekrytera kvalificerade medarbetare.

Jag tror att en framtida brist på svenska ingenjörer går att lösa, om vi agerar nu. Att förbättra och stärka teknikämnets roll i grundskolan samt att kraftfullare bejaka den pågående internationaliseringen är två vägar att gå mot examination av fler och mer kvalificerade ingenjörer i framtiden.